Heltvetes vecka!
Men Imorgon ska jag försöka ta mig ut.
Att ha varit på så bra nivå så länge, tills en person bara säger några få ord.
En person som varken har barn eller känner mig, vräker ur sig osammanhängande saker... så man bara helt enkelt vill försvinna från detta liv.

Nej jag är inte sjuk i huvudet och jag kan inte skaka av mig saker på någon minut eller timme eller dag.
Det tar veckor.
Att ha fobi för människor och paniksyndrom är ingen bokstavskombo man kan medicinera bort.
Jag vet en drog som funkar kanon.
Alkohol.
Men de kan jag ju inte dricka varje dag bara för att våga gå utanför dörren?
-- Hur sjukt låter inte det.

"Vad är du så rädd för då?"
- jag vet inte. Jag är rädd för människor.
Jag har fobi för dom.
Helt främmande personer jag inte kan namn på, det är som när dem med spindelfobi ser en spindel. Inte tar dom reda på fakta om spindeln innan dom blir rädda.
Dom bara är det.